hanniib

Var ett tag sen jag skrev nu..
och nu måste jag bara få skriva av mig lite..

Sitter och tänker på hur saker kunde ha varit annorlunda, om jag hade gjort andra val. Jag menar, varför blev det just som det är? Kan inte heller låta bli att tänka på saker som var förut.. jag känner för det mesta när jag är ensam att jag känner en stor saknad, kan kanske inte riktigt sätta fingret på vad det är, men jag kan gissa och det kan ni säkert också. Det jag syftar på är egentligen många anledningar, kan benämna det hela som högstadiet. Förut brydde jag mig inte så mycket vad andra tyckte och tänkte, men nu på anderstorpsskolan så tänker man inte på annat.. Jag tar åt mig mycket mer och det är mestadels bara dåligt. Varför är det så? Kan jag inte bara skita i allt och slappna av för en gångs skull.. Jag vet inte hur jag ska formulera detta inlägg, vill inte skriva ner för mycket av mina tankar heller heh, för privata, men skulle ändå på ett sätt vilja... tror inte jag skriver mer förrän jag rensat ur tankarna..  


Stop right there. That's exactly where I lost it.
See that line. Well I never should have crossed it.
Stop right there. Well I never should have said
That it's the very moment that
I wish that I could take back.