I wonder how we can survive

Efter skolan hämtade mamma upp mig i stan och vi for och handlade. Efter middagen har jag börjat skriva på mitt tal, herregud så svårt men har kommit en bit på vägen, jag hoppas jag inte har skrivit fel nu för då blir jag arg. Har insett idag att det inte är länge kvar innan studenten. Känns förjävla skönt men samtidigt så overkligt! Jag längtar.

Pluttigt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0